Tack min gulliga Anka!
Var ännu deppigare efter lunchen, kände bara nej nu vill jag inte...så går jag in på bloggen och läser annikas super fina inlägg om mig! Blev helt rörd! Helt plötsligt känns saker lite lättare!
Älskar dig gumman, Tack så mycket att du finns och är min vän!
1 comment:
jag tycker oxå annikas e världens goaste,,,,pussankan.....emmis när åker du till paris då, gud va skönt
Post a Comment