Ett år sen.....

I går var det ett år sedan Cim omkom. Känns helt sjukt att ett helt år redan har gått.
David och jag var på graven och satte blommor och kort. Det var många som hade gjort det. Det var så fint! Man blir så rörd.

Jag kommer aldrig förstå att du är borta föralltid Cim. Det känns fortfarande overkligt.
Jag vet ju innerst inne att du aldrig kommer tillbaka men verkligheten är svår...