Tankar en fredag natt

Den senaste veckan har varit en känslomässig berg o dalbana, jag har inte alls mått bra. Jag känner mig förvirrad, jag önskar en massa annorlunda, önskar att man kunde vrida tillbaka tiden och stanna den.
Jag lever min mardröm just nu, har förlorat min trygghet, blir tvungen att stå helt på egna ben. I bland känner man sig så liten och ensam, ingen kan ta bort min smärta eller lindra den, inte ens jag själv. Tiden ska visst läka alla sår, jag önskar jag kunde nå dit snart.
Just nu ser jag inte fram emot något, jag går upp varje dag, jag går till jobbet, men bara för jag måste. Jag har inte den minsta vilja till det, jag vill heller inte ligga kvar, jag vet inte vad jag vill. Jag känner mig förtvivlad,ångestfylld. Det är svårt att hantera, men ju mer orken försvinner, desstu tyngre blir det...


Åkte till Tulltis i går, vi hade en mysig kväll tillsammans på hennes balkong, åt en jättegod skagen smörgås o drack rosé. Känner att vin är bra för mig, man blir avslappnad.
Matilda o Anders hade en kanonfin lägenhet o utsikten var inte att leka med=)


Fin utsikt från ballen:

Världens godaste skagen macka

En supergla o härlig ko=)


I kväll har vi varit o firat pappa, jag var ej på topp, fick ett breakdown, har kämpat mot gråten hela dagen, tillslut kan man inte längre...
Är så glad att jag hade min fina familj hos mig i dag.

Nu ska jag försöka lägga mig, i morgon är det nya tag, måste börja rensa inför flytten...

Ciao.